Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante indriyayamake tīsu mahāvāresu pavattivāre uppādaanāgatavāro ‘‘yassa cakkhundriyaṃ uppajjissati, tassa sotindriyaṃ uppajjissatīti, āmantā.
Answer – Venerable sir, in the Abhidhamma Piṭaka, in the Indriya Yamaka, among the three great sections, in the Paṭṭi-vāra, the Uppāda-anāgata-vāra was expounded as: "If the eye faculty will arise for one, will the ear faculty arise for him? Yes.
Giải đáp – Thưa Tôn giả, trong tạng Abhidhamma, ở bộ Indriya Yamaka, trong ba đại phần, ở phần Pavaṭṭi Vāra, phần Uppāda Anāgata Vāra đã được Đức Thế Tôn phân tích và thuyết giảng như sau: “Nếu nhãn quyền sẽ sinh khởi, thì nhĩ quyền sẽ sinh khởi chăng? – Thưa vâng.
Yassa vā pana sotindriyaṃ uppajjissati, tassa cakkhundriyaṃ uppajjissatī’’ti āmantā.
Or if the ear faculty will arise for one, will the eye faculty arise for him? Yes.
Hoặc nếu nhĩ quyền sẽ sinh khởi, thì nhãn quyền sẽ sinh khởi chăng? – Thưa vâng.
Yassa cakkhundriyaṃ uppajjissati, tassa ghānindriyaṃ, jivhindriyaṃ, kāyindriyaṃ uppajjissatīti, ye rūpāvacaraṃ upapajjitvā parinibbāyissanti, tesaṃ cakkhundriyaṃ uppajjissati, no ca tesaṃ kāyindriyaṃ uppajjissati, itaresaṃ tesaṃ cakkhundriyañca uppajjissati kāyindriyañca uppajjissatī’’ti evamādinā bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
If the eye faculty will arise for one, will the nose faculty, tongue faculty, body faculty arise for him? For those who, having been reborn in the rūpāvacara realm, will attain final Nibbāna, the eye faculty will arise, but not the body faculty. For others among them, the eye faculty will arise and the body faculty will arise." In this manner, the Blessed One expounded it, having divided it extensively.
Nếu nhãn quyền sẽ sinh khởi, thì tỷ quyền, thiệt quyền, thân quyền sẽ sinh khởi chăng? – Những ai sẽ tái sinh vào cõi sắc giới rồi sẽ nhập Niết Bàn, đối với họ nhãn quyền sẽ sinh khởi, nhưng thân quyền sẽ không sinh khởi. Đối với những người còn lại, nhãn quyền và thân quyền đều sẽ sinh khởi.” Đức Thế Tôn đã phân tích và thuyết giảng rộng rãi như vậy.
Vissajjanā – tesu bhante dvīsu paricchedavāresu paṭhame mātikānikkhepavāre paccayuddese hetupaccayo ārammaṇapaccayo adhipatipaccayo anantarapaccayo samanantarapaccayo sahajātapaccayo aññamaññapaccayo nissayapaccayo…pe… avigatapaccayo’’ti.
Answer – Venerable sir, among those two sectional divisions, in the first Mātikānikkhepavāra, the Paccayuddesa was expounded as: "Root condition, object condition, predominance condition, immediacy condition, contiguity condition, co-nascence condition, mutuality condition, support condition… and non-disappearance condition."
Giải đáp – Thưa Tôn giả, trong hai phần phân loại đó, ở phần Mātikānikkhepavāra đầu tiên, trong Paccayuddesa, Ngài đã thuyết giảng: “Duyên nhân (hetupaccayo), duyên cảnh (ārammaṇapaccayo), duyên tăng thượng (adhipatipaccayo), duyên vô gián (anantarapaccayo), duyên đẳng vô gián (samanantarapaccayo), duyên câu sinh (sahajātapaccayo), duyên tương hỗ (aññamaññapaccayo), duyên nương tựa (nissayapaccayo)… và duyên bất ly (avigatapaccayo).”
Evaṃ kho bhante bhagavatā vibhajitvā desito.
Thus, venerable sir, the Blessed One expounded it, having divided it.
Thưa Tôn giả, Đức Thế Tôn đã phân tích và thuyết giảng như vậy.
Vissajjanā – tadanantaraṃ pana bhante paccayaniddesavāro ‘‘hetupaccayoti – hetū hetusampayuttakānaṃ dhammānaṃ taṃsamuṭṭhānānañca rūpānaṃ hetupaccayena paccayo.
Answer – Venerable sir, thereafter, the Paccayaniddesavāra was expounded as: "Root condition means – roots are a condition by way of root condition for the phenomena associated with roots and for the material phenomena arisen from them.
Giải đáp – Thưa Tôn giả, tiếp theo đó, phần Paccayaniddesa đã được Đức Thế Tôn phân tích và thuyết giảng như sau: “Duyên nhân (hetupaccayo) là: Các nhân là duyên nhân cho các pháp tương ưng với nhân và các sắc pháp đồng sinh với chúng.
Ārammaṇapaccayoti – rūpārammaṇaṃ cakkhuviññāṇadhātuyā taṃsampayuttakānañca dhammānaṃ ārammaṇapaccayena paccayo.
Object condition means – a visible object is a condition by way of object condition for the eye-consciousness element and the phenomena associated with it.
Duyên cảnh (ārammaṇapaccayo) là: Sắc cảnh là duyên cảnh cho nhãn thức giới và các pháp tương ưng với nó.
Saddhāyatanaṃ sotaviññāṇadhātuyā….
Sound is a condition for the ear-consciousness element….
Thanh xứ là duyên cảnh cho nhĩ thức giới….
Gandhāyatanaṃ ghānaviññāṇadhātuyā….
Smell is a condition for the nose-consciousness element….
Hương xứ là duyên cảnh cho tỷ thức giới….
Rasāyatanaṃ jivhāviññāṇadhātuyā….
Taste is a condition for the tongue-consciousness element….
Vị xứ là duyên cảnh cho thiệt thức giới….
Phoṭṭhabbāyatanaṃ kāyaviññāṇadhātuyā taṃsampayuttakānañca dhammānaṃ ārammaṇapaccayena paccayo.
Tangible object is a condition by way of object condition for the body-consciousness element and the phenomena associated with it.
Xúc xứ là duyên cảnh cho thân thức giới và các pháp tương ưng với nó.
Rūpāyatanaṃ saddāyatanaṃ gandhāyatanaṃ rasāyatanaṃ phoṭṭhabbāyatanaṃ manodhātuyā taṃsampayuttakānañca dhammānaṃ ārammaṇapaccayena paccayo.
Visible object, sound, smell, taste, tangible object are conditions by way of object condition for the mind-element and the phenomena associated with it.
Sắc xứ, thanh xứ, hương xứ, vị xứ, xúc xứ là duyên cảnh cho ý giới và các pháp tương ưng với nó.
Sabbe dhammā manoviññāṇadhātuyā taṃsampayuttakānañca dhammānaṃ ārammaṇapaccayena paccayo.
All phenomena are conditions by way of object condition for the mind-consciousness element and the phenomena associated with it.
Tất cả các pháp là duyên cảnh cho ý thức giới và các pháp tương ưng với nó.
Yaṃ yaṃ dhammaṃ ārabbha ye ye dhammā uppajjanti cittacetasikā dhammā, te te dhammā tesaṃ tesaṃ dhammānaṃ ārammaṇapaccayena paccayo’’ti evamādinā bhagavatā vibhajitvā desito.
Whatever phenomena arise, mental and mental concomitant phenomena, by taking whatever phenomenon as object, those phenomena are a condition by way of object condition for those phenomena." In this manner, the Blessed One expounded it, having divided it.
Nương vào pháp nào, các pháp tâm và tâm sở nào sinh khởi, thì các pháp đó là duyên cảnh cho các pháp đó.” Đức Thế Tôn đã phân tích và thuyết giảng như vậy.
Vissajjanā – tesu bhante dvāvīsatiyā tikesu paṭhame kusalattike sattasu mahāvāresu paṭhamo paṭiccamahāvāro siyā kusalaṃ dhammaṃ paṭicca kusalo dhammo uppajjeyya hetupaccayā.
Answer – Venerable sir, among those twenty-two Tika, in the first Kusala Tika, the first great section, the Paṭicca-mahāvāra, was classified and taught by the Blessed One in detail through the question-section, beginning with: "There may be a wholesome phenomenon that, conditioned by a wholesome phenomenon, arises with the condition of root.
Trả lời – Thưa tôn giả, trong hai mươi hai Tikā ấy, trong Kusalattika đầu tiên, Paṭiccamahāvāra đầu tiên trong bảy Mahāvāra đã được Đức Thế Tôn phân chia và thuyết giảng một cách chi tiết bằng Pucchāvāra như sau:
Siyā kusalaṃ dhammaṃ paṭicca akusalo dhammo uppajjeyya hetupaccayā.
There may be an unwholesome phenomenon that, conditioned by a wholesome phenomenon, arises with the condition of root.
Có thể thiện pháp duyên khởi với thiện pháp theo duyên hệ.
Siyā kusalaṃ dhammaṃ paṭicca abyākato dhammo uppajjeyya hetupaccayā.
There may be an indeterminate phenomenon that, conditioned by a wholesome phenomenon, arises with the condition of root.
Có thể thiện pháp duyên khởi với bất thiện pháp theo duyên hệ.
Siyā kusalaṃ dhammaṃ paṭicca kusalā ca abyākatā ca dhammā uppajjeyyuṃ hetupaccayā.
There may be wholesome and indeterminate phenomena that, conditioned by a wholesome phenomenon, arise with the condition of root.
Có thể thiện pháp duyên khởi với vô ký pháp theo duyên hệ.
Siyā kusalaṃ dhammaṃ paṭicca akusalo ca abyākato ca dhammā uppajjeyyuṃ hetupaccayā.
There may be unwholesome and indeterminate phenomena that, conditioned by a wholesome phenomenon, arise with the condition of root.
Có thể thiện pháp duyên khởi với thiện pháp và vô ký pháp theo duyên hệ.
Siyā kusalaṃ dhammaṃ paṭicca kusalo ca akusalo ca dhammā uppajjeyyuṃ hetupaccayā.
There may be wholesome and unwholesome phenomena that, conditioned by a wholesome phenomenon, arise with the condition of root.
Có thể thiện pháp duyên khởi với bất thiện pháp và vô ký pháp theo duyên hệ.
Siyā kusalaṃ dhammaṃ paṭicca kusalo ca akusalo ca abyākato ca dhammā uppajjeyyuṃ hetupaccayā’’ti evamādinā pucchāvārena ca.
There may be wholesome, unwholesome, and indeterminate phenomena that, conditioned by a wholesome phenomenon, arise with the condition of root," and through the answer-section, beginning with:
Có thể thiện pháp duyên khởi với thiện pháp và bất thiện pháp theo duyên hệ.
‘‘Kusalaṃ dhammaṃ paṭicca kusalo dhammo uppajjati hetupaccayā.
"A wholesome phenomenon, conditioned by a wholesome phenomenon, arises with the condition of root.
Có thể thiện pháp duyên khởi với thiện pháp, bất thiện pháp và vô ký pháp theo duyên hệ.
Kusalaṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca tayo khandhā, tayo khandhe paṭicca eko khandho, dve khandhe paṭicca dve khandhā.
One wholesome aggregate, conditioned by which, three aggregates; three aggregates, conditioned by which, one aggregate; two aggregates, conditioned by which, two aggregates.
Thiện pháp duyên khởi với thiện pháp theo duyên hệ. Một uẩn thiện duyên khởi với ba uẩn, ba uẩn duyên khởi với một uẩn, hai uẩn duyên khởi với hai uẩn.
Kusalaṃ dhammaṃ paṭicca abyākato dhammo uppajjati hetupaccayā.
An indeterminate phenomenon, conditioned by a wholesome phenomenon, arises with the condition of root.
Thiện pháp duyên khởi với vô ký pháp theo duyên hệ.
Kusale khandhe paṭicca cittasamuṭṭhānaṃ rūpaṃ.
Wholesome aggregates, conditioned by which, mind-originated materiality.
Các uẩn thiện duyên khởi với sắc do tâm sinh.
Kusalaṃ dhammaṃ paṭicca kusalo ca abyākato ca dhammā uppajjanti hetupaccayā.
Wholesome and indeterminate phenomena, conditioned by a wholesome phenomenon, arise with the condition of root.
Thiện pháp duyên khởi với thiện pháp và vô ký pháp theo duyên hệ.
Kusalaṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca tayo khandhā cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ, tayo khandhe paṭicca eko khandho cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ, dve khandhe paṭicca dve khandhā cittasamuṭṭhānañca rūpa’’nti evamādinā vissajjanā vissajjanāvārena ca.
One wholesome aggregate, conditioned by which, three aggregates and mind-originated materiality; three aggregates, conditioned by which, one aggregate and mind-originated materiality; two aggregates, conditioned by which, two aggregates and mind-originated materiality," and through the enumeration-section, beginning with:
Một uẩn thiện duyên khởi với ba uẩn và sắc do tâm sinh, ba uẩn duyên khởi với một uẩn và sắc do tâm sinh, hai uẩn duyên khởi với hai uẩn và sắc do tâm sinh.
‘‘Hetuyā nava, ārammaṇe tīṇi, adhipatiyā nava, anantare samanantare tīṇi, sahajāte nava, aññamaññe tīṇi, nissaye nava, upanissaye tīṇi, purejāte tīṇi, āsevane tīṇi, kamme nava, vipāke ekaṃ, āhāre jhāne indriye magge nava, sampayutte tīṇi, vippayutte atthiyā nava, natthiyā vigate tīṇi, avigate navā’’ti evamādinā saṅkhyāvārena ca bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
"In root, nine; in object, three; in predominance, nine; in contiguity, immediate contiguity, three; in co-existence, nine; in mutuality, three; in support, nine; in decisive support, three; in pre-existence, three; in repetition, three; in kamma, nine; in result, one; in nutriment, jhāna, faculty, path, nine; in association, three; in dissociation, in presence, nine; in absence, in disappearance, three; in non-disappearance, nine."
Và bằng Saṅkhyāvāra như sau: "Chín trong duyên hệ, ba trong duyên cảnh, chín trong duyên tăng thượng, ba trong duyên vô gián và đẳng vô gián, chín trong duyên câu sinh, ba trong duyên hỗ tương, chín trong duyên y chỉ, ba trong duyên cận y, ba trong duyên tiền sinh, ba trong duyên năng y, chín trong duyên nghiệp, một trong duyên dị thục, chín trong duyên vật thực, thiền, quyền, đạo, ba trong duyên tương ưng, chín trong duyên bất tương ưng, duyên hiện hữu, ba trong duyên bất hiện hữu, duyên ly, chín trong duyên bất ly".
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante anantanayapaṭṭhāne mahāpakaraṇe catuvīsatiyā paṭṭhānesu paṭhame dhammānulomatikapaṭṭhāne dvāvīsatiyā tikesu paṭhame kusalattike sattasu mahāvāresu dutiyo sahajātāvāro ‘‘kusalaṃ dhammaṃ sahajāto kusalo dhammo uppajjati hetupaccayā, kusalaṃ ekaṃ khandhaṃ sahajātā tayo khandhā, tayo khandhe sahajāto eko khandho, dve khandhe sahajātā dve khandhā.
Answer – Venerable sir, in the great treatise called Anantanayapaṭṭhāna of the Abhidhamma Piṭaka, among the twenty-four Paṭṭhānas, in the first Dhammānuloma Tika Paṭṭhāna, among the twenty-two Tika, in the first Kusala Tika, among the seven great sections, the second Sahajāta-vāra was classified and taught in detail by the Blessed One, ornamented by two methods from the path of recitation: through the answer-section, beginning with: "A wholesome phenomenon, co-existent with which, a wholesome phenomenon arises with the condition of root. One wholesome aggregate, co-existent with which, three aggregates; three aggregates, co-existent with which, one aggregate; two aggregates, co-existent with which, two aggregates.
Trả lời – Thưa tôn giả, trong Abhidhammapiṭaka, trong Mahāpakaraṇa Anantanayapaṭṭhāna, trong hai mươi bốn Paṭṭhāna, trong Dhammānuloma Tikapaṭṭhāna đầu tiên, trong hai mươi hai Tikā, trong Kusalattika đầu tiên, Sahajātavāra thứ hai trong bảy Mahāvāra đã được Đức Thế Tôn phân chia và thuyết giảng chi tiết, được trang điểm bằng hai vāra theo cách đọc, đó là Vissajjanāvāra như sau: "Thiện pháp câu sinh với thiện pháp sinh khởi theo duyên hệ. Một uẩn thiện câu sinh với ba uẩn, ba uẩn câu sinh với một uẩn, hai uẩn câu sinh với hai uẩn.
Kusalaṃ dhammaṃ sahajāto abyākato dhammo uppajjati hetupaccayā, kusale khandhe sahajātaṃ cittasamuṭṭhānaṃ rūpaṃ.
A wholesome phenomenon, co-existent with which, an indeterminate phenomenon arises with the condition of root. Wholesome aggregates, co-existent with which, mind-originated materiality.
Thiện pháp câu sinh với vô ký pháp sinh khởi theo duyên hệ. Các uẩn thiện câu sinh với sắc do tâm sinh.
Kusalaṃ dhammaṃ sahajāto kusalo ca abyākato ca dhammā uppajjanti hetupaccayā, kusalaṃ ekaṃ khandhaṃ sahajātā tayo khandhā cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ, tayo khandhe sahajāto eko khandho cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ, dve khandhe cittasamuṭṭhānañca rūpa’’nti evamādinā vissajjanāvārena ca.
A wholesome phenomenon, co-existent with which, wholesome and indeterminate phenomena arise with the condition of root. One wholesome aggregate, co-existent with which, three aggregates and mind-originated materiality; three aggregates, co-existent with which, one aggregate and mind-originated materiality; two aggregates, co-existent with which, two aggregates and mind-originated materiality," and through the enumeration-section, beginning with:
Thiện pháp câu sinh với thiện pháp và vô ký pháp sinh khởi theo duyên hệ. Một uẩn thiện câu sinh với ba uẩn và sắc do tâm sinh, ba uẩn câu sinh với một uẩn và sắc do tâm sinh, hai uẩn câu sinh với hai uẩn và sắc do tâm sinh".
Hetuyā nava, ārammaṇe tīṇi, adhipatiyā nava, anantare samanantare tīṇī’’ti evamādinā saṅkhyāvārena ca vācanāmaggato dvīhi vārehi paṭimaṇḍitvā bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
"In root, nine; in object, three; in predominance, nine; in contiguity, immediate contiguity, three."
Và bằng Saṅkhyāvāra như sau: "Chín trong duyên hệ, ba trong duyên cảnh, chín trong duyên tăng thượng, ba trong duyên vô gián và đẳng vô gián".
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante sattasu pakaraṇesu sattame anantanayasamantapaṭṭhāne mahāpakaraṇe catuvīsatiyā paṭṭhānesu paṭhame dhammānulomatikapaṭṭhāne bāvīsatiyā tikesu paṭhame kusalattike sattasu mahāvāresu tatiyo paccayavāro ‘‘siyā kusalaṃ dhammaṃ paccayā kusalo dhammo uppajjeyya hetupaccayā, siyā kusalaṃ dhammaṃ paccayā akusalo dhammo uppajjeyya hetupaccayā, siyā kusalaṃ dhammaṃ paccayā abyākato dhammo uppajjeyya hetupaccayā’’ti evamādinā pucchāvārena ca.
Answer – Venerable sir, in the seventh of the seven treatises of the Abhidhamma Piṭaka, the great treatise called Anantanayasamanta-paṭṭhāna, among the twenty-four Paṭṭhānas, in the first Dhammānuloma Tika Paṭṭhāna, among the twenty-two Tika, in the first Kusala Tika, among the seven great sections, the third Paccaya-vāra was classified and taught through the question-section, beginning with: "There may be a wholesome phenomenon that, conditioned by a wholesome phenomenon, arises with the condition of root; there may be an unwholesome phenomenon that, conditioned by a wholesome phenomenon, arises with the condition of root; there may be an indeterminate phenomenon that, conditioned by a wholesome phenomenon, arises with the condition of root," and through the answer-section, beginning with:
Trả lời – Thưa tôn giả, trong Abhidhammapiṭaka, trong bộ thứ bảy trong bảy bộ, tức là Mahāpakaraṇa Anantanayasamanta Paṭṭhāna, trong hai mươi bốn Paṭṭhāna, trong Dhammānuloma Tikapaṭṭhāna đầu tiên, trong hai mươi hai Tikā, trong Kusalattika đầu tiên, Paccayavāra thứ ba trong bảy Mahāvāra đã được Đức Thế Tôn phân chia và thuyết giảng bằng Pucchāvāra như sau: "Có thể thiện pháp duyên khởi với thiện pháp theo duyên hệ, có thể thiện pháp duyên khởi với bất thiện pháp theo duyên hệ, có thể thiện pháp duyên khởi với vô ký pháp theo duyên hệ".
‘‘Kusalaṃ dhammaṃ paccayā kusalo dhammo uppajjati hetupaccayā, kusalaṃ ekaṃ khandhaṃ paccayā tayo khandhā, tayo khandhe paccayā eko khandho, dve khandhe paccayā dve khandhā’’ti evamādinā vissajjanāvārena ca.
"A wholesome phenomenon, conditioned by which, a wholesome phenomenon arises with the condition of root. One wholesome aggregate, conditioned by which, three aggregates; three aggregates, conditioned by which, one aggregate; two aggregates, conditioned by which, two aggregates."
Và bằng Vissajjanāvāra như sau: "Thiện pháp duyên khởi với thiện pháp theo duyên hệ. Một uẩn thiện duyên khởi với ba uẩn, ba uẩn duyên khởi với một uẩn, hai uẩn duyên khởi với hai uẩn".
‘‘Hetuyā sattarasa, ārammaṇe satta, adhipatiyā sattarasa, anantare samanantare satta, sahajāte sattarasa.
“In root condition (hetu), seventeen; in object condition (ārammaṇa), seven; in dominance condition (adhipati), seventeen; in contiguity condition (anantara) and immediacy condition (samanantara), seven; in co-nascence condition (sahajāta), seventeen.
‘‘Trong duyên hệ (hetu), có mười bảy; trong duyên cảnh (ārammaṇa), có bảy; trong duyên tăng thượng (adhipati), có mười bảy; trong duyên vô gián (anantara) và đẳng vô gián (samanantara), có bảy; trong duyên câu sinh (sahajāta), có mười bảy.
Aññamaññe sattā’’ti evamādinā saṅkhyāvārena ca.
In reciprocity condition (aññamañña), seven” — and by way of such numerical enumeration.
Trong duyên hỗ tương (aññamañña), có bảy’’ – và cứ như thế theo phần số đếm.
Paccayānuloma paccaya paccaniya paccayānuloma paccanīya paccaya paccanīyānulomasaṅkhātehi catūhi nayehi vibhajitvā bhagavatā desito.
It was taught by the Blessed One, having divided it into four methods, namely: Paccayānuloma, Paccayapaccanīya, Paccayānulomapaccanīya, and Paccayapaccanīyānuloma.
Đức Thế Tôn đã thuyết giảng bằng cách phân chia theo bốn phương pháp được gọi là: Duyên Thuận (Paccayānuloma), Duyên Nghịch (Paccayanīya), Duyên Thuận-Nghịch (Paccayānuloma-paccanīya), và Duyên Nghịch-Thuận (Paccayapaccanīyānuloma).
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante sattasu pakaraṇesu sattame anantanayasamantapaṭṭhāne mahāpakaraṇe catuvīsatiyā paṭṭhānesu paṭhame dhammānulomatikapaṭṭhāne dvāvīsatiyā tikesu paṭhame kusalattike sattasu mahāvāresu sattamo pañhāvāro ‘‘siyā kusalo dhammo kusalassa dhammassa hetupaccayena paccayo.
Answer – Bhante, in the Abhidhamma Piṭaka, in the seventh great treatise, the Anantanayasamantapaṭṭhāna, among the twenty-four Paṭṭhānas, in the first Dhammānulomatikapaṭṭhāna, in the twenty-two triplets, in the first Wholesome Triplet (Kusalattika), among the seven great sections, the seventh Question Section (Pañhāvāra) was taught by the Blessed One, having been expounded in detail through four methods, namely, Paccayānuloma, Paccayapaccanīya, Paccayānulomapaccanīya, and Paccayapaccanīyānuloma, by way of the Question Section (Pucchāvāra) as in: “A wholesome phenomenon may be a condition for a wholesome phenomenon by way of root condition.
Trả lời – Thưa Đại đức, trong Tạng Vi Diệu Pháp, trong bảy bộ Paṭṭhāna, trong Đại Tạng Paṭṭhāna thứ bảy, Vô Tận Pháp Môn Toàn Diện (Anantanayasamanta Paṭṭhāna), trong hai mươi bốn bộ Paṭṭhāna, trong bộ Phân Tích Pháp Thuận (Dhammānulomatika Paṭṭhāna) đầu tiên, trong hai mươi hai bộ ba (tika), trong bộ ba thiện pháp (kusalattika) đầu tiên, trong bảy phần lớn, phần vấn đáp thứ bảy đã được Đức Thế Tôn thuyết giảng một cách chi tiết bằng cách phân chia theo bốn phương pháp được gọi là: Duyên Thuận (Paccayānuloma), Duyên Nghịch (Paccayanīya), Duyên Thuận-Nghịch (Paccayānuloma-paccanīya), và Duyên Nghịch-Thuận (Paccayapaccanīyānuloma) như sau: theo phần vấn đáp:
Siyā kusalo dhammo akusalassa dhammassa hetupaccayena paccayo.
A wholesome phenomenon may be a condition for an unwholesome phenomenon by way of root condition.
“Có thể pháp thiện là duyên cho pháp bất thiện do duyên hệ.
Siyā kusalo dhammo abyākatassa dhammassa hetupaccayena paccayo’’ti evamādinā pucchāvārena ca.
A wholesome phenomenon may be a condition for an indeterminate phenomenon by way of root condition,” and so on; and by way of the Answer Section (Vissajjanāvāra) as in: “A wholesome phenomenon is a condition for a wholesome phenomenon by way of root condition: wholesome roots are a condition for the associated aggregates by way of root condition.
Có thể pháp thiện là duyên cho pháp vô ký do duyên hệ” – và cứ như thế theo phần vấn đáp.
‘‘Kusalo dhammo kusalassa dhammassa hetupaccayena paccayo, kusalā hetū sampayuttakānaṃ khandhānaṃ hetupaccayena paccayo.
A wholesome phenomenon is a condition for an indeterminate phenomenon by way of root condition: wholesome roots are a condition for mind-originated material phenomena (rūpa) by way of root condition,” and so on; and by way of the Enumeration Section (Saṅkhyāvāra) as in: “In root condition (hetu), seven; in object condition (ārammaṇa), nine; in dominance condition (adhipati), ten; in contiguity (anantara) and immediacy (samanantara), seven; in co-nascence (sahajāta), nine; in reciprocity (aññamañña), three; in dependence (nissaya), thirteen; in proximate cause (upanissaya), nine; in pre-nascence (purejāta), post-nascence (pacchājāta), and repetition (āsevana), three; in kamma, seven; in result (vipāka), one.
“Pháp thiện là duyên cho pháp thiện do duyên hệ. Các nhân thiện là duyên cho các uẩn tương ưng do duyên hệ.
Kusalo dhammo abyākatassa dhammassa hetupaccayena paccayo, kusalā hetū cittasamuṭṭhānānaṃ rūpānaṃ hetupaccayena paccayo’’ti evamādinā vissajjanāvārena ca ‘‘hetuyā satta, ārammaṇe nava, adhipatiyā dasa, anantare samanantare satta, sahajāte nava, aññamaññe tīṇi, nissaye terasa, upanissaye nava, purejāte pacchājāte āsevane tīṇi, kamme satta, vipāke ekaṃ.
In nutriment (āhāra), faculty (indriya), jhāna, and path (magga), seven; in association (sampayutta), three; in dissociation (vippayutta), five; in presence (atthi), thirteen; in absence (natthi) and disappearance (vigata), seven; in non-disappearance (avigata), thirteen.”
Pháp thiện là duyên cho pháp vô ký do duyên hệ. Các nhân thiện là duyên cho các sắc do tâm sinh khởi do duyên hệ” – và cứ như thế theo phần trả lời; và theo phần số đếm: “Trong duyên hệ, có bảy; trong duyên cảnh, có chín; trong duyên tăng thượng, có mười; trong duyên vô gián và đẳng vô gián, có bảy; trong duyên câu sinh, có chín; trong duyên hỗ tương, có ba; trong duyên y chỉ, có mười ba; trong duyên cận y, có chín; trong duyên tiền sinh, duyên hậu sinh, duyên thường hành, có ba; trong duyên nghiệp, có bảy; trong duyên dị thục, có một.
Āhāre indriye jhāne magge satta, sampayutte tīṇi, vippayutte pañca, atthiyā terasa, natthiyā vigate satta, avigate terasā’’ti evamādinā saṅkhyāvārena ca paccayānulomapaccayapaccanīyapaccayānulomapaccanīyapaccayapaccanīyānulomasaṅkhātehi catūhi nayehi bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
All these were taught by the Blessed One, having been expounded in detail.
Trong duyên vật thực, duyên quyền, duyên thiền, duyên đạo, có bảy; trong duyên tương ưng, có ba; trong duyên bất tương ưng, có năm; trong duyên hiện hữu, có mười ba; trong duyên bất hiện hữu, duyên ly khứ, có bảy; trong duyên bất ly khứ, có mười ba” – và cứ như thế theo phần số đếm.
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante sattasu pakaraṇesu sattame anantanayasamantapaṭṭhāne mahāpakaraṇe catuvīsatiyā paṭṭhānesu paṭhame dhammānulomatikapaṭṭhāne dvāvīsatiyā tikesu paṭhame kusalattike sattasu mahāvāresu sattame pañhāvāre paccayānulomapaccayapaccanīya paccayānuloma paccanīyapaccaya paccayanīyānulomasaṅkhātesu catūsu nayesu paṭhame paccayānulomanaye pucchāvāravissajjanāvārasaṅkhyāvārasaṅkhātesu tīsupi vāresu dutiye vissajjanāvāre hetupaccayavibhaṅgo ‘‘kusalo dhammo kusalassa dhammassa hetupaccayena paccayo, kusalā hetū sampayuttakānaṃ khandhānaṃ hetupaccayena paccayo.
Answer – Bhante, in the Abhidhamma Piṭaka, in the seventh great treatise, the Anantanayasamantapaṭṭhāna, among the twenty-four Paṭṭhānas, in the first Dhammānulomatikapaṭṭhāna, in the twenty-two triplets, in the first Wholesome Triplet (Kusalattika), among the seven great sections, in the seventh Question Section (Pañhāvāra), in the first method (Paccayānulomanaya) among the four methods—Paccayānuloma, Paccayapaccanīya, Paccayānulomapaccanīya, and Paccayapaccanīyānuloma—and in the second, the Answer Section (Vissajjanāvāra) among all three sections—Question, Answer, and Enumeration Sections—the analysis of root condition (hetupaccayavibhaṅga) was taught by the Blessed One, having been expounded in detail as follows: “A wholesome phenomenon is a condition for a wholesome phenomenon by way of root condition: wholesome roots are a condition for the associated aggregates by way of root condition.
Trả lời – Thưa Đại đức, trong Tạng Vi Diệu Pháp, trong bảy bộ Paṭṭhāna, trong Đại Tạng Paṭṭhāna thứ bảy, Vô Tận Pháp Môn Toàn Diện (Anantanayasamanta Paṭṭhāna), trong hai mươi bốn bộ Paṭṭhāna, trong bộ Phân Tích Pháp Thuận (Dhammānulomatika Paṭṭhāna) đầu tiên, trong hai mươi hai bộ ba (tika), trong bộ ba thiện pháp (kusalattika) đầu tiên, trong bảy phần lớn, trong phần vấn đáp thứ bảy, trong bốn phương pháp được gọi là Duyên Thuận (Paccayānuloma), Duyên Nghịch (Paccayanīya), Duyên Thuận-Nghịch (Paccayānuloma-paccanīya) và Duyên Nghịch-Thuận (Paccayapaccanīyānuloma), trong phương pháp Duyên Thuận đầu tiên, trong cả ba phần là phần vấn đáp, phần trả lời và phần số đếm, trong phần trả lời thứ hai, sự phân tích duyên hệ đã được Đức Thế Tôn thuyết giảng một cách chi tiết như sau: “Pháp thiện là duyên cho pháp thiện do duyên hệ. Các nhân thiện là duyên cho các uẩn tương ưng do duyên hệ.
Kusalo dhammo abyākatassa dhammassa hetupaccayena paccayo.
A wholesome phenomenon is a condition for an indeterminate phenomenon by way of root condition.
Pháp thiện là duyên cho pháp vô ký do duyên hệ.
Kusalā hetū cittasamuṭṭhānānaṃ rūpānaṃ hetupaccayena paccayo.
Wholesome roots are a condition for mind-originated material phenomena (rūpa) by way of root condition.
Các nhân thiện là duyên cho các sắc do tâm sinh khởi do duyên hệ.
Kusalo dhammo kusalassa ca abyākatassa ca dhammassa hetupaccayena paccayo, kusalā hetū sampayuttakānaṃ khandhānaṃ cittasamuṭṭhānānañca rūpānaṃ hetupaccayena paccayo’’ti evamādinā bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
A wholesome phenomenon is a condition for both a wholesome and an indeterminate phenomenon by way of root condition: wholesome roots are a condition for the associated aggregates and mind-originated material phenomena (rūpa) by way of root condition.”
Pháp thiện là duyên cho pháp thiện và pháp vô ký do duyên hệ. Các nhân thiện là duyên cho các uẩn tương ưng và các sắc do tâm sinh khởi do duyên hệ”.
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante sattasu pakaraṇesu sattame anantanayasamantapaṭṭhāne mahāpakaraṇe catuvīsatiyā paṭṭhānesu paṭhame dhammānulomatikapaṭṭhāne dvāvīsatiyā tikesu paṭhame kusalattike sattasu mahāvāresu sattame pañhāvāre catūsu nayesu paṭhame paccayānulomanaye tīsu ca vāresu dutiye vibhaṅgavāre hetupaccayavibhaṅgādīsu catuvīsatiyā vibhaṅgesu dutiyo ārammaṇapaccayavibhaṅgo ‘‘kusalo dhammo kusalassa dhammassa ārammaṇapaccayena paccayo, dānaṃ datvā sīlaṃ samādiyitvā uposathakammaṃ katvā taṃ paccavekkhati, pubbe suciṇṇāni paccavekkhati, jhānā vuṭṭhahitvā jhānaṃ paccavekkhati, sekkhā gotrabhuṃ paccavekkhanti, vodānaṃ paccavekkhanti, sekkhā maggā vuṭṭhahitvā maggaṃ paccavekkhanti, sekkhā vā puthujjanā vā kusalaṃ aniccato dukkhato anattato vipassanti, cetopariyañāṇena kusalacittasamaṅgissa cittaṃ jānanti, ākāsānañcāyatanakusalaṃ viññāṇañcāyatanakusalassa ārammaṇapaccayena paccayo.
Answer – Reverend Sir, in the Abhidhamma Piṭaka, in the seventh of the seven treatises, in the great treatise Anantanayasamanta Paṭṭhāna, in the first of the twenty-four Paṭṭhānas, in the Dhammānuloma Paṭṭhāna, in the first of the twenty-two Tika classifications, in the Kusalattika, in the seventh of the seven great sections, in the Pañhā-vāra, in the first of the four methods, in the Paccayānuloma Naya, and in the second of the three sections, the Vibhaṅga-vāra, among the twenty-four analyses beginning with Hetupaccaya-vibhaṅga, the second, the Ārammaṇa-paccaya-vibhaṅga, was extensively taught by the Bhagavā thus: ‘‘Wholesome Dhammas are a condition, by way of object-condition, for wholesome Dhammas. One having given dana, observed sīla, and performed the uposatha ceremony, reviews that. One reviews previously well-performed actions. One having emerged from jhāna, reviews that jhāna. Sekkhas review gotrabhu. They review vodāna. Sekkhas, having emerged from the path, review the path. Sekkhas or ordinary people discern the wholesome as impermanent, suffering, and non-self. By cetopariyañāṇa, one knows the mind of one endowed with wholesome consciousness. The wholesome ākāsānañcāyatana is a condition, by way of object-condition, for the wholesome viññāṇañcāyatana.
Lời giải – Kính bạch Đại đức, trong tạng Abhidhamma, trong bảy bộ, trong bộ thứ bảy là Mahāpakaraṇa, tức là Anantanayasamantapaṭṭhāna, trong hai mươi bốn duyên, trong duyên thứ nhất là Dhammānulomatikapaṭṭhāna, trong hai mươi hai bộ ba, trong bộ ba thứ nhất là Kusalattika, trong bảy chương lớn, trong chương thứ bảy là Pañhāvāra, trong bốn phương pháp, trong phương pháp thứ nhất là Paccayānulomanaya, trong ba chương, trong chương thứ hai là Vibhaṅgavāra, trong hai mươi bốn phần phân tích bắt đầu với Hetupaccayavibhaṅga, phần phân tích thứ hai là Ārammaṇapaccayavibhaṅga đã được Đức Thế Tôn thuyết giảng, phân tích một cách chi tiết như sau: “Pháp thiện là duyên cho pháp thiện bằng Trưởng duyên (Ārammaṇapaccaya). Sau khi bố thí, thọ trì giới, thực hành uposatha, vị ấy quán xét lại việc đó. Vị ấy quán xét lại các thiện hạnh đã làm trước đây. Sau khi xuất thiền, vị ấy quán xét lại thiền. Các bậc hữu học quán xét lại gotrabhu, quán xét lại vodāna. Các bậc hữu học sau khi xuất khỏi đạo, quán xét lại đạo. Các bậc hữu học hoặc phàm phu quán vipassanā về pháp thiện là vô thường, khổ, vô ngã. Vị ấy biết được tâm của người có tâm thiện bằng Tha tâm thông (Cetopariyañāṇa). Thiện Không Vô Biên Xứ là duyên cho thiện Thức Vô Biên Xứ bằng Trưởng duyên.
Ākiñcaññāyatanakusalaṃ nevasaññānāsaññāyatanakusalassa ārammaṇapaccayena paccayo.
The wholesome ākiñcaññāyatana is a condition, by way of object-condition, for the wholesome nevasaññānāsaññāyatana.
Thiện Vô Sở Hữu Xứ là duyên cho thiện Phi Tưởng Phi Phi Tưởng Xứ bằng Trưởng duyên.
Kusalā khandhā iddhividhañāṇassa, cetopariyañāṇassa, pubbenivāsānussatiñāṇassa, yathākammupagañāṇassa, anāgataṃsañāṇassa ārammaṇapaccayena paccayo’’ti evamādinā bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
Wholesome khandhas are a condition, by way of object-condition, for the iddhi-vidha-ñāṇa, for the cetopariya-ñāṇa, for the pubbenivāsānussati-ñāṇa, for the yathākammupaga-ñāṇa, and for the anāgataṃsa-ñāṇa,’’ and so on.
Các uẩn thiện là duyên cho Thần thông trí (Iddhividhañāṇa), Tha tâm thông (Cetopariyañāṇa), Túc mạng thông (Pubbenivāsānussatiñāṇa), Nghiệp báo thông (Yathākammupagañāṇa), Vị lai thông (Anāgataṃsañāṇa) bằng Trưởng duyên”.
Pucchā – abhidhammapiṭake āvuso sattasu pakaraṇesu sattame paṭṭhānamahāpakaraṇe catuvīsatiyā paṭṭhānesu paṭhame dhammānulomatikapaṭṭhānesu bāvīsatiyā tikesu paṭhame kusalattike sattasu mahāvāresu sattame pañhāvāre catūsu nayesu paṭhame paccayānulomanaye pucchāvissajjanāsaṅkhyāsaṅkhātesu tīsu vāresu dutiye vissajjanāsaṅkhāte vibhaṅgavāre hetupaccayavibhaṅgādīsu catuvīsatiyā vibhaṅgesu tatiyo adhipatipaccayavibhaṅgo kathaṃ vitthārena vibhajitvā desito.
Question – Friend, how was the third, the Adhipati-paccaya-vibhaṅga, among the twenty-four analyses beginning with Hetupaccaya-vibhaṅga, in the second section called Vissajjanā, among the three sections called Pucchā-vissajjanā-saṅkhyā, in the Paccayānuloma Naya, which is the first of the four methods, in the Pañhā-vāra, which is the seventh of the seven great sections, in the Kusalattika, which is the first of the twenty-two Tika classifications, in the Dhammānuloma Paṭṭhāna, which is the first of the twenty-four Paṭṭhānas, in the great treatise Paṭṭhāna, which is the seventh of the seven treatises in the Abhidhamma Piṭaka, extensively taught by the Bhagavā?
Câu hỏi – Thưa các hiền giả, trong tạng Abhidhamma, trong bảy bộ, trong bộ thứ bảy là Paṭṭhānamahāpakaraṇa, trong hai mươi bốn duyên, trong duyên thứ nhất là Dhammānulomatikapaṭṭhāna, trong hai mươi hai bộ ba, trong bộ ba thứ nhất là Kusalattika, trong bảy chương lớn, trong chương thứ bảy là Pañhāvāra, trong bốn phương pháp, trong phương pháp thứ nhất là Paccayānulomanaya, trong ba chương được gọi là chương câu hỏi và lời giải, trong chương thứ hai được gọi là chương lời giải tức Vibhaṅgavāra, trong hai mươi bốn phần phân tích bắt đầu với Hetupaccayavibhaṅga, phần phân tích thứ ba là Adhipatipaccayavibhaṅga đã được thuyết giảng, phân tích một cách chi tiết như thế nào?
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante sattasu pakaraṇesu sattame anantanayasamantapaṭṭhāne mahāpakaraṇe catuvīsatiyā paṭṭhānesu paṭhame dhammānulomatikapaṭṭhāne bāvīsatiyā tikesu paṭhame kusalattike sattasu mahāvāresu sattame pañhāvāre catūsu nayesu paṭhame paccayānulomanaye pucchāvissajjanāsaṅkhyāsaṅkhātesu tīsu vāresu dutiye vissajjanāsaṅkhāte vibhaṅgavāre hetupaccayavibhaṅgādīsu catuvīsatiyā vibhaṅgesu tatiyo adhipatipaccayavibhaṅgo ‘‘kusalo dhammo kusalassa dhammassa adhipatipaccayena paccayo.
Answer – Reverend Sir, in the Abhidhamma Piṭaka, in the seventh of the seven treatises, in the great treatise Anantanayasamanta Paṭṭhāna, in the first of the twenty-four Paṭṭhānas, in the Dhammānuloma Paṭṭhāna, in the first of the twenty-two Tika classifications, in the Kusalattika, in the seventh of the seven great sections, in the Pañhā-vāra, in the first of the four methods, in the Paccayānuloma Naya, in the second section called Vissajjanā, among the twenty-four analyses beginning with Hetupaccaya-vibhaṅga, the third, the Adhipati-paccaya-vibhaṅga, was extensively taught by the Bhagavā thus: ‘‘A wholesome Dhamma is a condition, by way of dominance-condition, for a wholesome Dhamma.
Lời giải – Kính bạch Đại đức, trong tạng Abhidhamma, trong bảy bộ, trong bộ thứ bảy là Mahāpakaraṇa, tức là Anantanayasamantapaṭṭhāna, trong hai mươi bốn duyên, trong duyên thứ nhất là Dhammānulomatikapaṭṭhāna, trong hai mươi hai bộ ba, trong bộ ba thứ nhất là Kusalattika, trong bảy chương lớn, trong chương thứ bảy là Pañhāvāra, trong bốn phương pháp, trong phương pháp thứ nhất là Paccayānulomanaya, trong ba chương được gọi là chương câu hỏi và lời giải, trong chương thứ hai được gọi là chương lời giải tức Vibhaṅgavāra, trong hai mươi bốn phần phân tích bắt đầu với Hetupaccayavibhaṅga, phần phân tích thứ ba là Adhipatipaccayavibhaṅga đã được Đức Thế Tôn thuyết giảng, phân tích một cách chi tiết như sau: “Pháp thiện là duyên cho pháp thiện bằng Tăng thượng duyên (Adhipatipaccaya).
Ārammaṇādhipati, sahajātādhipati.
Object-dominance, conascence-dominance.
Trưởng tăng thượng (Ārammaṇādhipati), Câu sanh tăng thượng (Sahajātādhipati).
Ārammaṇādhipati–dānaṃ datvā sīlaṃ samādiyitvā uposathakammaṃ katvā taṃ garuṃ katvā paccavekkhati.
Object-dominance: Having given dana, observed sīla, and performed the uposatha ceremony, one regards that with dominance and reviews it.
Trưởng tăng thượng – Sau khi bố thí, thọ trì giới, thực hành uposatha, vị ấy xem trọng việc đó và quán xét lại.
Pubbe suciṇṇāni garuṃ katvā paccavekkhati, jhānā vuṭṭhahitvā jhānaṃ garuṃ katvā paccavekkhati, sekkhā gotrabhuṃ garuṃ katvā paccavekkhanti, vodānaṃ garuṃ katvā paccavekkhanti, sekkhā maggā vuṭṭhahitvā maggaṃ garuṃ katvā paccavekkhanti.
One regards previously well-performed actions with dominance and reviews them. Having emerged from jhāna, one regards that jhāna with dominance and reviews it. Sekkhas regard gotrabhu with dominance and review it. They regard vodāna with dominance and review it. Sekkhas, having emerged from the path, regard the path with dominance and review it.
Vị ấy xem trọng các thiện hạnh đã làm trước đây và quán xét lại. Sau khi xuất thiền, vị ấy xem trọng thiền và quán xét lại. Các bậc hữu học xem trọng gotrabhu và quán xét lại, xem trọng vodāna và quán xét lại. Các bậc hữu học sau khi xuất khỏi đạo, xem trọng đạo và quán xét lại.
Sahajātādhipati–kusalādhipati sampayuttakānaṃ khandhānaṃ adhipatipaccayena paccayo’’ti evamādinā bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
Conascence-dominance: Wholesome dominance is a condition, by way of dominance-condition, for the associated khandhas,’’ and so on.
Câu sanh tăng thượng – Tăng thượng thiện là duyên cho các uẩn tương ưng bằng Tăng thượng duyên”.
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante…pe… catuttho anantarapaccayavibhaṅgo ‘‘kusalo dhammo kusalassa dhammassa anantarapaccayena paccayo, purimā purimā kusalā khandhā pacchimānaṃ pacchimānaṃ kusalānaṃ khandhānaṃ anantarapaccayena paccayo.
Answer – Reverend Sir, in the Abhidhamma Piṭaka…(as before)…the fourth, the Anantara-paccaya-vibhaṅga, was extensively taught by the Bhagavā thus: ‘‘A wholesome Dhamma is a condition, by way of contiguity-condition, for a wholesome Dhamma. Previous, previous wholesome khandhas are a condition, by way of contiguity-condition, for later, later wholesome khandhas.
Lời giải – Kính bạch Đại đức, trong tạng Abhidhamma… tóm tắt… phần phân tích thứ tư là Anantarapaccayavibhaṅga: “Pháp thiện là duyên cho pháp thiện bằng Vô gián duyên (Anantarapaccaya). Các uẩn thiện trước là duyên cho các uẩn thiện sau bằng Vô gián duyên.
Anulomaṃ gotrabhussa, anulomaṃ vodānassa, gotrabhu maggassa, vodānaṃ maggassa anantarapaccayena paccayo’’ti evamādinā bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
Anuloma is a condition, by way of contiguity-condition, for gotrabhu; anuloma for vodāna; gotrabhu for the path; vodāna for the path,’’ and so on.
Thuận thứ là duyên cho gotrabhu, thuận thứ là duyên cho vodāna, gotrabhu là duyên cho đạo, vodāna là duyên cho đạo bằng Vô gián duyên”.
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante…pe… chaṭṭho sahajātapaccayavibhaṅgo ‘‘kusalo dhammo kusalassa dhammassa sahajātapaccayena paccayo, kusalo eko khandho tiṇṇannaṃ khandhānaṃ sahajātapaccayena paccayo, tayo khandhā ekassa khandhassa sahajātapaccayena paccayo, dve dvinnaṃ khandhānaṃ sahajātapaccayena paccayo.
Answer – Reverend Sir, in the Abhidhamma Piṭaka…(as before)…the sixth, the Sahajāta-paccaya-vibhaṅga, was extensively taught by the Bhagavā thus: ‘‘A wholesome Dhamma is a condition, by way of conascence-condition, for a wholesome Dhamma. One wholesome khandha is a condition, by way of conascence-condition, for three khandhas. Three khandhas are a condition, by way of conascence-condition, for one khandha. Two (khandhas) are a condition, by way of conascence-condition, for two khandhas.
Lời giải – Kính bạch Đại đức… tóm tắt… phần phân tích thứ sáu là Sahajātapaccayavibhaṅga: “Pháp thiện là duyên cho pháp thiện bằng Câu sanh duyên (Sahajātapaccaya). Một uẩn thiện là duyên cho ba uẩn bằng Câu sanh duyên. Ba uẩn là duyên cho một uẩn bằng Câu sanh duyên. Hai uẩn là duyên cho hai uẩn bằng Câu sanh duyên.
Kusalo dhammo abyākatassa dhammassa sahajātapaccayena paccayo, kusalā khandhā cittasamuṭṭhānānaṃ rūpānaṃ sahajātapaccayena paccayo’’ti evamādinā bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
A wholesome Dhamma is a condition, by way of conascence-condition, for an indeterminate Dhamma. Wholesome khandhas are a condition, by way of conascence-condition, for mind-originated rūpas,’’ and so on.
Pháp thiện là duyên cho pháp vô ký bằng Câu sanh duyên. Các uẩn thiện là duyên cho các sắc do tâm sanh khởi bằng Câu sanh duyên”.
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante…pe… navamo upanissayapaccayavibhaṅgo ‘‘kusalo dhammo kusalassa dhammassa upanissayapaccayena paccayo.
Answer – Reverend Sir, in the Abhidhamma Piṭaka…(as before)…the ninth, the Upanissaya-paccaya-vibhaṅga, was extensively taught by the Bhagavā thus: ‘‘A wholesome Dhamma is a condition, by way of decisive support-condition, for a wholesome Dhamma.
Lời giải – Kính bạch Đại đức… tóm tắt… phần phân tích thứ chín là Upanissayapaccayavibhaṅga: “Pháp thiện là duyên cho pháp thiện bằng Y chỉ duyên (Upanissayapaccaya).
Ārammaṇūpanissayo, anantarūpanissayo, pakatūpanissayo.
Object-decisive-support, contiguity-decisive-support, natural-decisive-support.
Trưởng y chỉ (Ārammaṇūpanissayo), Vô gián y chỉ (Anantarūpanissayo), Thuần y chỉ (Pakatūpanissayo).
Ārammaṇūpanissayo–dānaṃ datvā sīlaṃ samādiyitvā uposathakammaṃ katvā kaṃ garuṃ katvā paccavekkhati…pe…
Object-decisive-support: Having given dana, observed sīla, and performed the uposatha ceremony, one regards it with dominance and reviews it…(as before)…
Trưởng y chỉ – Sau khi bố thí, thọ trì giới, thực hành uposatha, vị ấy xem trọng việc đó và quán xét lại… tóm tắt…
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante…pe… dasamo purejātapaccayavibhaṅgo ‘‘abyākato dhammo abyākatassa dhammassa purejātapaccayena paccayo.
Answer – Reverend Sir, in the Abhidhamma Piṭaka…(as before)…the tenth, the Purejāta-paccaya-vibhaṅga, was extensively taught by the Bhagavā thus: ‘‘An indeterminate Dhamma is a condition, by way of pre-nascence-condition, for an indeterminate Dhamma.
Lời giải – Kính bạch Đại đức… tóm tắt… phần phân tích thứ mười là Purejātapaccayavibhaṅga: “Pháp vô ký là duyên cho pháp vô ký bằng Tiền sanh duyên (Purejātapaccaya).
Ārammaṇapurejātaṃ, vatthupurejātaṃ.
Object-pre-nascence, basis-pre-nascence.
Trưởng tiền sanh (Ārammaṇapurejātaṃ), Vật tiền sanh (Vatthupurejātaṃ).
Ārammaṇapurejātaṃ–arahā cakkhuṃ aniccato dukkhato anattato vipassati.
Object-pre-nascence: An arahant discerns the eye as impermanent, suffering, and non-self.
Trưởng tiền sanh – Bậc A-la-hán quán vipassanā về mắt là vô thường, khổ, vô ngã.
Ghānaṃ, jivhaṃ, kāyaṃ, rūpe, sadde, gandhe, rase, phoṭṭhabbe, vatthuṃ aniccato dukkhato anattato vipassati.
He discerns the ear, nose, tongue, body, visible forms, sounds, odours, tastes, tangibles, and the base as impermanent, suffering, and non-self.
Vị ấy quán vipassanā về mũi, lưỡi, thân, các sắc, các tiếng, các mùi, các vị, các vật xúc chạm, vật là vô thường, khổ, vô ngã.
Dibbena cakkhunā rūpaṃ passati, dibbāya sotadhātuyā saddaṃ suṇāti, rūpāyatanaṃ cakkhuviññāṇassa, saddāyatanaṃ sotaviññāṇassa, gandhāyatanaṃ ghānaviññāṇassa, rasāyatanaṃ jivhāviññāṇassa, phoṭṭhabbāyatanaṃ kāyaviññāṇassa purejātapaccayena paccayo.
One sees forms with the divine eye, hears sounds with the divine ear element. The visual object is a condition for eye-consciousness by way of pre-existence; the auditory object for ear-consciousness; the olfactory object for nose-consciousness; the gustatory object for tongue-consciousness; the tangible object for body-consciousness by way of pre-existence.
Với thiên nhãn thấy sắc, với thiên nhĩ giới nghe tiếng, sắc xứ là duyên purejāta (tiền sanh) cho nhãn thức, thanh xứ là duyên purejāta cho nhĩ thức, hương xứ là duyên purejāta cho tỷ thức, vị xứ là duyên purejāta cho thiệt thức, xúc xứ là duyên purejāta cho thân thức.
Vatthupurejātaṃ–cakkhāyatanaṃ cakkhuviññāṇassa, sotāyatanaṃ sotaviññāṇassa, ghānāyatanaṃ ghānaviññāṇassa, jivhāyatanaṃ jivhāviññāṇassa, kāyāyatanaṃ kāyaviññāṇassa, vatthu vipākābyākatānaṃ kriyābyākatānaṃ khandhānaṃ purejātapaccayena paccayo’’ti evamādinā bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
The pre-existent base: the eye-base for eye-consciousness, the ear-base for ear-consciousness, the nose-base for nose-consciousness, the tongue-base for tongue-consciousness, the body-base for body-consciousness, the physical base is a condition for resultant and functional undeterminable aggregates by way of pre-existence.’ Thus, the Blessed One extensively analyzed and taught this.
Vatthupurejāta (vật tiền sanh) – nhãn xứ là duyên purejāta cho nhãn thức, nhĩ xứ là duyên purejāta cho nhĩ thức, tỷ xứ là duyên purejāta cho tỷ thức, thiệt xứ là duyên purejāta cho thiệt thức, thân xứ là duyên purejāta cho thân thức, vật là duyên purejāta cho các uẩn quả dị thục vô ký và tác dụng vô ký.” Đức Thế Tôn đã giảng giải chi tiết như vậy, bắt đầu bằng những lời này.
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante…pe… terasamo kammapaccayavibhaṅgo ‘‘kusalo dhammo kusalassa dhammassa kammapaccayena paccayo, kusalā cetanā sampayuttakānaṃ khandhānaṃ kammapaccayena paccayo.
Answer – Venerable sir, in the Abhidhamma Piṭaka… (abbreviated)… the thirteenth, the analysis of kamma condition, was taught as: ‘Wholesome phenomena are a condition for wholesome phenomena by way of kamma; wholesome volition is a condition for the associated aggregates by way of kamma.
Đáp – Thưa chư Đại đức, trong Tạng Vi Diệu Pháp… (vân vân)… phân tích duyên nghiệp (kamma-paccaya-vibhaṅga) thứ mười ba được Đức Thế Tôn giảng giải chi tiết như sau: “Pháp thiện là duyên nghiệp cho pháp thiện. Thiện tư (cetanā) là duyên nghiệp cho các uẩn tương ưng.
Kusalo dhammo abyākatassa dhammassa kammapaccayena paccayo.
Wholesome phenomena are a condition for undeterminable phenomena by way of kamma.
Pháp thiện là duyên nghiệp cho pháp vô ký.
Sahajātā, nānākkhaṇikā.
Co-existent, momentary.
Đồng sanh, khác thời điểm.
Sahajātā–kusalā cetanā cittasamuṭṭhānānaṃ rūpānaṃ kammapaccayena paccayo.
Co-existent: wholesome volition is a condition for mind-originated rūpa by way of kamma.
Đồng sanh – Thiện tư là duyên nghiệp cho các sắc do tâm sanh.
Nānākkhaṇikā–kusalā cetanā vipākānaṃ khandhānaṃ kaṭattā ca rūpānaṃ kammapaccayena paccayo.
Momentary: wholesome volition is a condition for resultant aggregates and kamma-originated rūpa by way of kamma.
Khác thời điểm – Thiện tư là duyên nghiệp cho các uẩn quả dị thục và các sắc do nghiệp sanh (kaṭattārūpa).
Kusalo dhammo kusalassa ca abyākatassa ca dhammassa kammapaccayena paccayo.
Wholesome phenomena are a condition for wholesome and undeterminable phenomena by way of kamma.
Pháp thiện là duyên nghiệp cho pháp thiện và pháp vô ký.
Kusalā cetanā sampayuttakānaṃ khandhānaṃ cittasamuṭṭhānānañca rūpānaṃ kammapaccayena paccayo’’ti evamādinā bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
Wholesome volition is a condition for the associated aggregates and mind-originated rūpa by way of kamma.’ Thus, the Blessed One extensively analyzed and taught this.
Thiện tư là duyên nghiệp cho các uẩn tương ưng và các sắc do tâm sanh.” Đức Thế Tôn đã giảng giải chi tiết như vậy, bắt đầu bằng những lời này.
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante…pe… pannarasamo āhārapaccayavibhaṅgo ‘‘kusalo dhammo kusalassa dhammassa āhārapaccayena paccayo.
Answer – Venerable sir, in the Abhidhamma Piṭaka… (abbreviated)… the fifteenth, the analysis of nutriment condition, was taught as: ‘Wholesome phenomena are a condition for wholesome phenomena by way of nutriment.
Đáp – Thưa chư Đại đức, trong Tạng Vi Diệu Pháp… (vân vân)… phân tích duyên vật thực (āhāra-paccaya-vibhaṅga) thứ mười lăm được Đức Thế Tôn giảng giải chi tiết như sau: “Pháp thiện là duyên vật thực cho pháp thiện.
Kusalā āhārā sampayuttakānaṃ khandhānaṃ āhārapaccayena paccayo.
Wholesome nutriments are a condition for the associated aggregates by way of nutriment.
Các vật thực thiện là duyên vật thực cho các uẩn tương ưng.
Kusalo dhammo abyākatassa dhammassa āhārapaccayena paccayo.
Wholesome phenomena are a condition for undeterminable phenomena by way of nutriment.
Pháp thiện là duyên vật thực cho pháp vô ký.
Kusalā āhārā cittasamuṭṭhānānaṃ rūpānaṃ āhārapaccayena paccayo’’ti evamādinā bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
Wholesome nutriments are a condition for mind-originated rūpa by way of nutriment.’ Thus, the Blessed One extensively analyzed and taught this.
Các vật thực thiện là duyên vật thực cho các sắc do tâm sanh.” Đức Thế Tôn đã giảng giải chi tiết như vậy, bắt đầu bằng những lời này.
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante…pe… tatiyo saṅkhyāvāro ‘‘hetuyā satta, ārammaṇe nava, adhipatiyā dasa, anantara samanantare satta, sahajāte nava, aññamaññe tīṇi, nissaye terasa, upanissaye nava, purejāte pacchājāte āsevane tīṇi, kamme satta, vipāke ekaṃ, āhāre indriye jhāne magge satta, sampayutte tīṇi, vippayutte pañca, atthiyā terasa, natthiyā vigate satta, avigate terasā’’ti evamādinā bhagavatā vitthārato vibhajitvā desito.
Answer – Venerable sir, in the Abhidhamma Piṭaka… (abbreviated)… the third, the enumeration section, was taught as: ‘By root, seven; by object, nine; by dominance, ten; by contiguity, seven; by co-existence, nine; by reciprocity, three; by support, thirteen; by decisive support, nine; by pre-existence, post-existence, and repetition, three; by kamma, seven; by result, one; by nutriment, faculty, jhāna, and path, seven; by association, three; by dissociation, five; by presence, thirteen; by absence, seven; by non-disappearance, thirteen.’ Thus, the Blessed One extensively analyzed and taught this.
Đáp – Thưa chư Đại đức, trong Tạng Vi Diệu Pháp… (vân vân)… vòng đếm (saṅkhyāvāra) thứ ba được Đức Thế Tôn giảng giải chi tiết như sau: “Trong duyên nhân có bảy, trong duyên cảnh có chín, trong duyên tăng thượng có mười, trong duyên vô gián và đẳng vô gián có bảy, trong duyên đồng sanh có chín, trong duyên hỗ tương có ba, trong duyên nương tựa có mười ba, trong duyên cận y có chín, trong duyên tiền sanh, hậu sanh, trùng dụng có ba, trong duyên nghiệp có bảy, trong duyên quả dị thục có một, trong duyên vật thực, quyền, thiền, đạo có bảy, trong duyên tương ưng có ba, trong duyên bất tương ưng có năm, trong duyên hiện hữu có mười ba, trong duyên bất hiện hữu, ly khứ có bảy, trong duyên bất ly khứ có mười ba.” Đức Thế Tôn đã giảng giải chi tiết như vậy, bắt đầu bằng những lời này.
Hetu sahajāta nissaya atthi avigatanti satta, hetu sahajāta aññamañña nissaya atthi avigatanti tīṇi, hetu sahajāta aññamañña nissaya sampayutta atthi avigatanti tīṇi …
Root, co-existence, support, presence, non-disappearance—seven. Root, co-existence, reciprocity, support, presence, non-disappearance—three. Root, co-existence, reciprocity, support, association, presence, non-disappearance—three…
Nhân, đồng sanh, nương tựa, hiện hữu, bất ly khứ có bảy. Nhân, đồng sanh, hỗ tương, nương tựa, hiện hữu, bất ly khứ có ba. Nhân, đồng sanh, hỗ tương, nương tựa, tương ưng, hiện hữu, bất ly khứ có ba…
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante…pe… paṭhamaṃ kusalattikaṃ vitthārato vibhajitvā tadanantaraṃ avasesā vedanāttikādayo ekavīsatitikā ‘‘sukhāya vedanāya sampayuttaṃ dhammaṃ paṭicca sukhāya vedanāya sampayutto dhammo uppajjati hetupaccayā.
Answer – Venerable sir, in the Abhidhamma Piṭaka… (abbreviated)… after extensively analyzing the first Kusalattika, the remaining twenty-one Tika, such as Vedanāttika, were taught as: ‘A phenomenon associated with pleasant feeling arises in dependence on a phenomenon associated with pleasant feeling, by way of root condition.
Đáp – Thưa chư Đại đức, trong Tạng Vi Diệu Pháp… (vân vân)… sau khi giảng giải chi tiết tam đề thiện (kusalattika) đầu tiên, các tam đề còn lại như tam đề thọ (vedanāttika) và hai mươi mốt tam đề khác được Đức Thế Tôn giảng giải chi tiết như sau: “Nương vào pháp tương ưng với thọ lạc, pháp tương ưng với thọ lạc sanh khởi, do duyên nhân.
Sukhāya vedanāya sampayuttaṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca dve khandhā, dve khandhe paṭicca eko khandho, paṭisandhikkhaṇe sukhāya vedanāya sampayuttaṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca dve khandhā, dve khandhe paṭicca eko khandho’’ti evamādinā ca.
In dependence on one aggregate associated with pleasant feeling, two aggregates arise; in dependence on two aggregates, one aggregate arises. At the moment of rebirth-linking, in dependence on one aggregate associated with pleasant feeling, two aggregates arise; in dependence on two aggregates, one aggregate arises.’ And thus:
Nương vào một uẩn tương ưng với thọ lạc, hai uẩn sanh khởi; nương vào hai uẩn, một uẩn sanh khởi; vào khoảnh khắc tái tục, nương vào một uẩn tương ưng với thọ lạc, hai uẩn sanh khởi; nương vào hai uẩn, một uẩn sanh khởi.” Và như vậy.
Vipākaṃ dhammaṃ paṭicca vipāko dhammo uppajjati hetupaccayā.
‘A resultant phenomenon arises in dependence on a resultant phenomenon, by way of root condition.
Nương vào pháp quả dị thục, pháp quả dị thục sanh khởi, do duyên nhân.
Vipākaṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca tayo khandhā, tayo khandhe paṭicca eko khandho, dve khandhe paṭicca dve khandhā, paṭisandhikkhaṇe vipākaṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca tayo khandhā, tayo khandhe paṭicca eko khandho, dve khandhe paṭicca dve khandhā.
In dependence on one resultant aggregate, three aggregates arise; in dependence on three aggregates, one aggregate arises; in dependence on two aggregates, two aggregates arise. At the moment of rebirth-linking, in dependence on one resultant aggregate, three aggregates arise; in dependence on three aggregates, one aggregate arises; in dependence on two aggregates, two aggregates arise.
Nương vào một uẩn quả dị thục, ba uẩn sanh khởi; nương vào ba uẩn, một uẩn sanh khởi; nương vào hai uẩn, hai uẩn sanh khởi; vào khoảnh khắc tái tục, nương vào một uẩn quả dị thục, ba uẩn sanh khởi; nương vào ba uẩn, một uẩn sanh khởi; nương vào hai uẩn, hai uẩn sanh khởi.
Vipākaṃ dhammaṃ paṭicca nevavipākanavipākadhammadhammo uppajjati hetupaccayā, vipāke khandhe paṭicca cittasamuṭṭhānarūpaṃ, paṭisandhikkhaṇe vipāke khandhe paṭicca kaṭattārūpaṃ, khandhe paṭicca vatthū’’ti evamādinā ca ekekasmiṃ tike sattahi sattahi mahāvārehi ekekasmiñca mahāvāre catūhi catūhi nayehi bhagavatā vitthārato vibhajitvā desitā.
A non-resultant-non-result-yielding phenomenon arises in dependence on a resultant phenomenon, by way of root condition. In dependence on resultant aggregates, mind-originated rūpa arises. At the moment of rebirth-linking, in dependence on resultant aggregates, kamma-originated rūpa arises. In dependence on aggregates, the physical base arises.’ And thus, the Blessed One extensively analyzed and taught each Tika with seven great sections, and each great section with four ways.
Nương vào pháp quả dị thục, pháp không phải quả dị thục cũng không phải pháp có thể thành quả dị thục sanh khởi, do duyên nhân; nương vào các uẩn quả dị thục, sắc do tâm sanh; vào khoảnh khắc tái tục, nương vào các uẩn quả dị thục, sắc do nghiệp sanh (kaṭattārūpa); nương vào các uẩn, vật.” Đức Thế Tôn đã giảng giải chi tiết như vậy, với bảy đại vòng trong mỗi tam đề và bốn phương pháp trong mỗi đại vòng.
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante…pe… tikapaṭṭhānādīsu chasu antogadhapaṭṭhānādīsu paṭhamaṃ tikapaṭṭhānaṃ vibhajitvā tadanantaraṃ dukapaṭṭhānaṃ ‘‘hetuṃ dhammaṃ paṭicca hetu dhammo uppajjati hetupaccayā, alobhaṃ paṭicca adoso amoho, adosaṃ paṭicca alobho amoho, amohaṃ paṭicca alobho adoso.
Answer – Venerable sir, in the Abhidhamma Piṭaka… (abbreviated)… among the six included Paṭṭhānas, such as the Tika Paṭṭhāna, after analyzing the first Tika Paṭṭhāna, the Duka Paṭṭhāna was taught as: ‘A root phenomenon arises in dependence on a root phenomenon, by way of root condition. In dependence on non-greed, non-hatred and non-delusion arise. In dependence on non-hatred, non-greed and non-delusion arise. In dependence on non-delusion, non-greed and non-hatred arise.
Đáp – Thưa chư Đại đức, trong Tạng Vi Diệu Pháp… (vân vân)… trong sáu Paṭṭhāna bao gồm Tikapaṭṭhāna và các Paṭṭhāna khác, sau khi giảng giải Tikapaṭṭhāna đầu tiên, Dukapaṭṭhāna được giảng giải chi tiết như sau: “Nương vào pháp nhân, pháp nhân sanh khởi, do duyên nhân: Nương vào vô tham, vô sân, vô si; nương vào vô sân, vô tham, vô si; nương vào vô si, vô tham, vô sân.
Lobhaṃ paṭicca moho, mohaṃ paṭicca lobho, dosaṃ paṭicca moho, mohaṃ paṭicca doso’’ti evamādinā ca.
In dependence on greed, delusion arises. In dependence on delusion, greed arises. In dependence on hatred, delusion arises. In dependence on delusion, hatred arises.’ And thus.
Nương vào tham, si sanh khởi; nương vào si, tham sanh khởi; nương vào sân, si sanh khởi; nương vào si, sân sanh khởi.” Và như vậy.
Saraṇaṃ dhammaṃ paṭicca saraṇo dammo uppajjati hetupaccayā, saraṇaṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca tayo khandhā, tayo khandhe paṭicca eko khandho, dve khandhe paṭicca dve khandhā.
A dhamma subject to defilement arises dependent on a dhamma subject to defilement, with root condition. Dependent on one khandha subject to defilement, three khandhas (arise). Dependent on three khandhas, one khandha (arises). Dependent on two khandhas, two khandhas (arise).
Dựa vào pháp hữu y, pháp hữu y khởi lên do duyên nhân. Dựa vào một uẩn hữu y, ba uẩn*; dựa vào ba uẩn, một uẩn*; dựa vào hai uẩn, hai uẩn*.
Saraṇaṃ dhammaṃ paṭicca araṇo dhammo uppajjati hetupaccayā, saraṇo khandhe paṭicca cittasamuṭṭhānaṃ rūpaṃ.
A dhamma free from defilement arises dependent on a dhamma subject to defilement, with root condition. Dependent on khandhas subject to defilement, mind-originated form (arises).
Dựa vào pháp hữu y, pháp vô y khởi lên do duyên nhân. Dựa vào các uẩn hữu y, sắc do tâm sinh.
Saraṇaṃ dhammaṃ paṭicca saraṇo ca araṇo ca dhammā uppajjanti hetupaccayā.
Dhamma subject to defilement and dhamma free from defilement arise dependent on a dhamma subject to defilement, with root condition.
Dựa vào pháp hữu y, các pháp hữu y và vô y khởi lên do duyên nhân.
Saraṇaṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca tayo khandhā cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ, tayo khandhe paṭicca eko khandho cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ, dve khandhe paṭicca dve khandhā cittasamuṭṭhānañca rūpa’’nti evamādinā ca.
Dependent on one khandha subject to defilement, three khandhas and mind-originated form (arise). Dependent on three khandhas, one khandha and mind-originated form (arise). Dependent on two khandhas, two khandhas and mind-originated form (arise) – and so on in this manner.
Dựa vào một uẩn hữu y, ba uẩn và sắc do tâm sinh; dựa vào ba uẩn, một uẩn và sắc do tâm sinh; dựa vào hai uẩn, hai uẩn và sắc do tâm sinh,” v.v… như thế.
Ekekasmiṃ duke sattahi sattahi mahāvārehi ekekasmiñca mahāvāre catūhi catūhi nayehi bhagavatā vitthārato vibhajitvā desitaṃ.
In each pair-combination, the Blessed One taught (it), having analyzed it extensively in seven great sections, and in each great section, in four methods.
Trong mỗi cặp, Đức Thế Tôn đã phân loại và thuyết giảng một cách chi tiết bằng bảy đại phương pháp trong mỗi đại phương pháp, và bốn cách trong mỗi cách.
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante…pe… tikapaṭṭhānādīsu chasu antogadhapaṭṭhānesu paṭhamaṃ tikapaṭṭhānañca dutiyaṃ dukapaṭṭhānañca vibhajitvā tadavasesā dukatikapaṭṭhānādayo ‘‘hetuṃ kusalaṃ dhammaṃ paṭicca hetu kusalo dhammo uppajjati hetupaccayā.
Answer – In the Abhidhammapiṭaka, Venerable Sir … (the remaining four Paṭṭhānas, namely) Dukatikapaṭṭhāna and so forth, among the six Paṭṭhānas included within the Tikapaṭṭhāna and so forth, were taught by the Blessed One, having been analyzed extensively, after analyzing the first Tikapaṭṭhāna and the second Dukapaṭṭhāna, in this manner: "A wholesome dhamma with root condition arises dependent on a wholesome dhamma with root condition, with root condition.
Đáp – Thưa Đại đức, trong Tạng Vi Diệu Pháp… v.v… trong sáu Paṭṭhāna bao gồm Tikapaṭṭhāna, v.v… sau khi phân loại Paṭṭhāna ba thứ nhất và Paṭṭhāna hai thứ nhì, bốn Paṭṭhāna còn lại là Dukatikapaṭṭhāna, v.v… đã được phân loại và thuyết giảng một cách chi tiết như sau: “Dựa vào pháp thiện có nhân, pháp thiện có nhân khởi lên do duyên nhân.
Hetuṃ kusalaṃ dhammaṃ paṭicca nahetu kusalo dhammo uppajjati hetupaccayā.
A wholesome dhamma without root condition arises dependent on a wholesome dhamma with root condition, with root condition.
Dựa vào pháp thiện có nhân, pháp thiện không có nhân khởi lên do duyên nhân.
Hetuṃ kusalaṃ dhammaṃ paṭicca hetu kusalo ca nahetu kusalo ca dhammā uppajjanti hetupaccayā, nahetuṃ kusalaṃ dhammaṃ paṭicca nahetu kusalo dhammo uppajjati hetupaccayā, nahetuṃ kusalaṃ dhammaṃ paṭicca hetu kusalo dhammo uppajjati hetupaccayā, nahetuṃ kusalaṃ dhammaṃ paṭicca hetu kusalo ca nahetu kusalo ca dhammā uppajjanti hetupaccayā’’ti evamādinā vitthārato vibhajitvā desitāni.
A wholesome dhamma with root condition and a wholesome dhamma without root condition arise dependent on a wholesome dhamma with root condition, with root condition. A wholesome dhamma without root condition arises dependent on a wholesome dhamma without root condition, with root condition. A wholesome dhamma with root condition arises dependent on a wholesome dhamma without root condition, with root condition. A wholesome dhamma with root condition and a wholesome dhamma without root condition arise dependent on a wholesome dhamma without root condition, with root condition" – and so on.
Dựa vào pháp thiện có nhân, các pháp thiện có nhân và thiện không có nhân khởi lên do duyên nhân. Dựa vào pháp thiện không có nhân, pháp thiện không có nhân khởi lên do duyên nhân. Dựa vào pháp thiện không có nhân, pháp thiện có nhân khởi lên do duyên nhân. Dựa vào pháp thiện không có nhân, các pháp thiện có nhân và thiện không có nhân khởi lên do duyên nhân,” v.v…
Vissajjanā – abhidhammapiṭake bhante…pe… paṭhamaṃ dhammānulomapaṭṭhānaṃ vibhajitvā tadanantaraṃ dutiyaṃ dhammapaccanīyapaṭṭhānaṃ ‘‘nakusalaṃ dhammaṃ paṭicca nakusalo dhammo uppajjati hetupaccayā.
Answer – In the Abhidhammapiṭaka, Venerable Sir … the second Dhammapaccanīyapaṭṭhāna was taught by the Blessed One, having been analyzed, immediately after analyzing the first Dhammānulomapaṭṭhāna, in this manner: "A not-wholesome dhamma arises dependent on a not-wholesome dhamma, with root condition.
Đáp – Thưa Đại đức, trong Tạng Vi Diệu Pháp… v.v… sau khi phân loại Paṭṭhāna thuận pháp thứ nhất, Paṭṭhāna nghịch pháp thứ nhì sau đó đã được phân loại và thuyết giảng như sau: “Dựa vào pháp không thiện, pháp không thiện khởi lên do duyên nhân.
Akusalābyākataṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca akusalābyākatā tayo khandhā cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ.
Dependent on one unwholesome and indeterminate khandha, three unwholesome and indeterminate khandhas and mind-originated form (arise).
Dựa vào một uẩn bất thiện-vô ký, ba uẩn bất thiện-vô ký và sắc do tâm sinh.
Tayo khandhe paṭicca eko khandho cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ.
Dependent on three khandhas, one khandha and mind-originated form (arise).
Dựa vào ba uẩn, một uẩn và sắc do tâm sinh.
Dve khandhe paṭicca dve khandhā cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ.
Dependent on two khandhas, two khandhas and mind-originated form (arise).
Dựa vào hai uẩn, hai uẩn và sắc do tâm sinh.
Nakusalaṃ dhammaṃ paṭicca naakusalo dhammo uppajjati hetu paccayā.
A not-unwholesome dhamma arises dependent on a not-wholesome dhamma, with root condition.
Dựa vào pháp không thiện, pháp không bất thiện khởi lên do duyên nhân.
Vipākābyākataṃ kiriyābyākataṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca tayo khandhā cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ.
Dependent on one resultant-indeterminate and functional-indeterminate khandha, three khandhas and mind-originated form (arise).
Dựa vào một uẩn dị thục-vô ký, tác ý-vô ký, ba uẩn và sắc do tâm sinh.
Tayo khandhe paṭicca eko khandho cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ.
Dependent on three khandhas, one khandha and mind-originated form (arise).
Dựa vào ba uẩn, một uẩn và sắc do tâm sinh.
Dve khandhe paṭicca dve khandhā cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ.
Dependent on two khandhas, two khandhas and mind-originated form (arise).
Dựa vào hai uẩn, hai uẩn và sắc do tâm sinh.
Paṭisandhikkhaṇe…pe… nakusalaṃ dhammaṃ paṭicca naabyākato dhammo uppajjati hetupaccayā.
At the moment of rebirth … A not-indeterminate dhamma arises dependent on a not-wholesome dhamma, with root condition.
Vào khoảnh khắc tái tục… v.v… dựa vào pháp không thiện, pháp không vô ký khởi lên do duyên nhân.
Akusalaṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca tayo khandhā, tayo khandhe paṭicca eko khandho, dve khandhe paṭicca dve khandhā’’ti evamādinā tikapaṭṭhānādīhi chahi antogadhapaṭṭhānehi ekekasmiñca tikapaṭṭhāne dukapaṭṭhāne dukatikapaṭṭhāne tikadukapaṭṭhāne tikatikapaṭṭhāne dukadukapaṭṭhāne sattahi sattahi mahāvārehi ekekasmiñca mahāvāre catūhi catūhi nayehi bhagavatā vitthārato vibhajitvā desitaṃ.
Dependent on one unwholesome khandha, three khandhas (arise). Dependent on three khandhas, one khandha (arises). Dependent on two khandhas, two khandhas (arise)" – and so on in this manner, in the six Paṭṭhānas included within the Tikapaṭṭhāna and so forth, in each Tikapaṭṭhāna, Dukapaṭṭhāna, Dukatikapaṭṭhāna, Tikadukapaṭṭhāna, Tikatikapaṭṭhāna, and Dukadukapaṭṭhāna, in seven great sections, and in each great section, in four methods, the Blessed One taught (it) having analyzed it extensively.
Dựa vào một uẩn bất thiện, ba uẩn; dựa vào ba uẩn, một uẩn; dựa vào hai uẩn, hai uẩn,” v.v… như thế, Đức Thế Tôn đã phân loại và thuyết giảng một cách chi tiết bằng sáu Paṭṭhāna bao gồm Tikapaṭṭhāna, v.v… bằng bảy đại phương pháp trong mỗi Tikapaṭṭhāna, Dukapaṭṭhāna, Dukatikapaṭṭhāna, Tikadukapaṭṭhāna, Tikatikapaṭṭhāna, Dukadukapaṭṭhāna, và bốn cách trong mỗi đại phương pháp.
Vissajjanā – abhidhammapiṭake…pe… tatiyaṃ dhammānulomapaccanīyapaṭṭhānaṃ ‘‘kusalaṃ dhammaṃ paṭicca nakusalo dhammo uppajjati hetupaccayā.
Answer – In the Abhidhammapiṭaka … the third Dhammānulomapaccanīyapaṭṭhāna was taught in this manner: "A not-wholesome dhamma arises dependent on a wholesome dhamma, with root condition.
Đáp – Trong Tạng Vi Diệu Pháp… v.v… Paṭṭhāna thuận nghịch pháp thứ ba đã được phân loại chi tiết như sau: “Dựa vào pháp thiện, pháp không thiện khởi lên do duyên nhân.
Kusale khandhe paṭicca cittasamuṭṭhānarūpaṃ.
Mind-originated form (arises) dependent on wholesome khandhas.
Dựa vào các uẩn thiện, sắc do tâm sinh.
Kusalaṃ dhammaṃ paṭicca naakusalo dhammo uppajjati hetupaccayā.
A not-unwholesome dhamma arises dependent on a wholesome dhamma, with root condition.
Dựa vào pháp thiện, pháp không bất thiện khởi lên do duyên nhân.
Kusalaṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca tayo khandhā cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ.
Dependent on one wholesome khandha, three khandhas and mind-originated form (arise).
Dựa vào một uẩn thiện, ba uẩn và sắc do tâm sinh.
Tayo khandhe paṭicca eko khandho cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ.
Dependent on three khandhas, one khandha and mind-originated form (arise).
Dựa vào ba uẩn, một uẩn và sắc do tâm sinh.
Dve khandhe paṭicca dve khandhā cittasamuṭṭhānañca rūpaṃ.
Dependent on two khandhas, two khandhas and mind-originated form (arise).
Dựa vào hai uẩn, hai uẩn và sắc do tâm sinh.
Kusalaṃ dhammaṃ paṭicca naabyākato dhammo uppajjati hetupaccayā.
A not-indeterminate dhamma arises dependent on a wholesome dhamma, with root condition.
Dựa vào pháp thiện, pháp không vô ký khởi lên do duyên nhân.
Kusalaṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca tayo khandhā, tayo khandhe paṭicca eko khandho, dve khandhe paṭicca dve khandhā.
Dependent on one wholesome khandha, three khandhas (arise). Dependent on three khandhas, one khandha (arises). Dependent on two khandhas, two khandhas (arise).
Dựa vào một uẩn thiện, ba uẩn; dựa vào ba uẩn, một uẩn; dựa vào hai uẩn, hai uẩn.
Kusalaṃ dhammaṃ paṭicca naakusalo ca naabyākato ca dhammā uppajjanti hetupaccayā.
Not-unwholesome dhamma and not-indeterminate dhamma arise dependent on a wholesome dhamma, with root condition.
Dựa vào pháp thiện, các pháp không bất thiện và không vô ký khởi lên do duyên nhân.
Kusalaṃ ekaṃ khandhaṃ paṭicca tayo khandhā…pe… dve khandhe paṭicca dve khandhā.
Dependent on one wholesome khandha, three khandhas … Dependent on two khandhas, two khandhas.
Dựa vào một uẩn thiện, ba uẩn… v.v… dựa vào hai uẩn, hai uẩn.
Kusalaṃ dhammaṃ paṭicca nakusalo ca naakusalo ca dhammā uppajjanti hetupaccayā.
Not-wholesome dhamma and not-unwholesome dhamma arise dependent on a wholesome dhamma, with root condition.
Dựa vào pháp thiện, các pháp không thiện và không bất thiện khởi lên do duyên nhân.
Kusale khandhe paṭicca cittasamuṭṭhānarūpa’’nti evamādinā bhante tikapaṭṭhānādīhi chahi antogadhapaṭṭhānehi ekekasmiñca tikapaṭṭhāne dukapaṭṭhāne tikadukapaṭṭhāne dukatikapaṭṭhāne tikatikapaṭṭhāne dukadukapaṭṭhāne sattahi sattahi mahāvārehi ekekasmiñca mahāvāre catūhi catūhi nayehi bhagavatā vitthārato vibhajitvā desitaṃ.
Mind-originated form (arises) dependent on wholesome khandhas" – and so on, Venerable Sir, in the six Paṭṭhānas included within the Tikapaṭṭhāna and so forth, in each Tikapaṭṭhāna, Dukapaṭṭhāna, Tikadukapaṭṭhāna, Dukatikapaṭṭhāna, Tikatikapaṭṭhāna, and Dukadukapaṭṭhāna, in seven great sections, and in each great section, in four methods, the Blessed One taught (it) having analyzed it extensively.
Dựa vào các uẩn thiện, sắc do tâm sinh,” v.v… như thế, thưa Đại đức, Đức Thế Tôn đã phân loại và thuyết giảng một cách chi tiết bằng sáu Paṭṭhāna bao gồm Tikapaṭṭhāna, v.v… bằng bảy đại phương pháp trong mỗi Tikapaṭṭhāna, Dukapaṭṭhāna, Tikadukapaṭṭhāna, Dukatikapaṭṭhāna, Tikatikapaṭṭhāna, Dukadukapaṭṭhāna, và bốn cách trong mỗi đại phương pháp.